maliva

Här om dagen hände något otäckt mig. Min dator vägrade starta. Jag hoppade i ett varm körsbärsdoftande bad och började leta efter vad jag nu skulle underhålla mig med. Hittade ingenting. Absolut nada, ett svart hål. Här i Halmstad har jag inga böcker att läsa, inget plugg att avklara, eller några vidare pengar att ens tala om att sprätta upp. Som krydda på moset är Eros halt så att gå milslånga promenader eller träna snabba positionsskiften med honom är det inte tal om.

Upptäckten satte hjärnsystemet i rullning. Såg framför mig hur jag om några år skulle ha resulterat i en blek, halvtjock och allmänt slö människa. Måste erkänna en sak till. Jag har börjat kolla på Paradise Hotel och kommer förmodligen inte att sluta. Du förstår ni vad vi jobbar med. Undrar för mig själv om det varit ett medvetet val att förlova mig med min bärbara HP, eller om jag bara flyter med i strömmen. Det är lätt hänt att timmar glider iväg utan att jag varken tycks styra eller ha en tanke på att dra i nödbromsen.

Slutligen kom jag till en insikt. Trots att mycket av mitt datahäng är rent tidsfördriv, får jag dagligen många viktiga uppgifter avklarade inför glassäsongen och mitt nya projekt. Undanröjer eventuell vårstress och strukturerar upp mitt arbete på ett alldeles förträfligt sätt, om jag får säga det själv. Ochdetta arbete bara måste göras via min nya  svarta, men ack så hårda fästmö. Passar jag emellanåt på att  dessutom ägna mig åt hyffsad underhållning får jag väll anse det som något bra? Min hemlängtan äter upp mig och inspirationen till ett spännande och sprakande liv här nere är som bortblåst. Så nu har jag blivit vän med mitt problem istället. Nu till paradiset.